Lägg mer pengar på skolan - NU

När jag ska hämta mitt barn i skolan så är jag ofta tidig och står i korridoren på skolan och väntar i drygt tio minuter på att hennes sista lektion ska sluta. I korridoren ser man ofta samma saker och man hinner se en del under tio minuter.

Barn som springer, barn som sparkar boll, barn som SLÅSS SÅ NÄVARNA FLYGER mellan dem. Jag har fått gå emellan flera gånger och avstyra dessa bråk. Och även om de bara är 7-9 år gamla så kan de slåss hårt med varandra, det har ofta slutat med näsblod när de slagits.

Det enda jag nästan aldrig ser i korridoren på skolan är ANSTÄLLDA vuxna, någon pedagog som på ett bra sätt kan gå emellan och förklara för dessa barn på ett pedagogiskt sätt varför man inte ska slåss och vad deras slagsmål så småningom kan leda till i framtiden - om ingen får in en sådan pärla att det andra barnet inte får någon framtid överhuvudtaget. Okej, så hårt kanske de inte slår just nu, i den ålder de befinner sig, men risken FINNS och den blir inte mindre allteftersom barnen blir äldre...

Givetvis handlar allt om föräldrarnas ansvar att lära sina barn att inte slåss. Men alla barn har inte med sig den uppfostran hemifrån och vad som sker i skolans korridorer ska vara skolans ansvar med vuxna pedagoger (och andra anställda) som kan styra upp det hela. För föräldrarna kan inte krävas på att vara med sitt barn i skolan HELA dagen.

Så - kontentan av det hela är väl att mer pengar bör läggas på skolan så att skolan kan anställa fler vuxna så att kanske NÅGON kan få tid att titta ut i korridoren ibland?

I övrigt är jag nöjd med mitt barns skola - det finns i alla fall en pedagog i klassrummet. Än så länge...

Det borde jag vara gammal nog att förstå

Idag när jag och dottern åkte bil började jag sjunga. Jag tycker själv att jag sjunger relativt bra. Kanske inte fantastiskt bra, men långt ifrån dåligt.

Till slut gav dottern ifrån sig ett vrål:
-SLUTA PAPPA!! Jag får ont i ögonen!

Hmm. Jag var tvungen att kontra:
-Får du ont i ögonen så måste du verkligen tycka illa om min sång...?!

Efter en kortare konstpaus då hon såg smått fundersam ut utbrast hon:
-Jag sade fel. Jag menade öronen. Men det borde du vara gammal nog att förstå...

Ridå!

Roten till allt ont finns hos skånsk polis

Idag läste vi nyheter lagom till frukost (i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet) om att polisen fört ett olagligt register om romer i Sverige, om bland annat släktskap, och över 4000 romer ingår i registret, såväl vuxna som barn.

Inte bra.

Men jag är heller inte överraskad över att det är polisen i Skåne som ligger bakom, det är den enda polismyndighet som kan skrika "apajävel" efter folk - och klara sig undan. Men låt dem inte klara sig undan denna gången också.

Kan vi klippa av Sverige jäms med gränsen till Skåne och putta iväg denna del till Danmark? Roten till allt ont verkar finnas i just Skåne i allmänhet och i synnerhet hos skånsk polis.

Var nöjd med både storleken och livet!

En del skäms för att de har liten penis, andra skryter om hur stor de har.

Men så finns de dem som skiter där de står och är nöjda med livet ändå, och det är så vi alla bör leva!

Hur man får ett barn att glömma saftsug på kvällen!

Jag och dottern var idag och besökte farfar och farmor som bor ett par hundra meter hemifrån oss. Det är förvisso helt oväsentligt i denna berättelse.

Saken var den att är min dotter inte ska äta eller dricka något med socker i så tätt intill sovdags som det är när klockan är 19:00, och det var så mycket klockan var när vi skulle gå hem.

Då, ja just då, så såg dottern sin farfar svepa ett glas saft, ett stort glas apelsinsaft så kall att imman låg tät på utsidan av glaset och så snabbt att klockorna stannade hördes ett vrål skarpt som en synål - "farfar, jag vill OCKSÅÅÅÅ ha saft!!!".

Efter uppmaningar från mig och farmor sade han också nej, vilket han ofta har svårt för. I hans ögon ska en farfar vara den snällaste och bästa vän ett barnbarn kan ha och därför alltid säga "ja" till allt, oavsett hur konstiga saker det är och oavsett hur mycket det bryter mot de principer barnets föräldrar har.

Det slutade med att dottern blev arg och stängde balkongdörren.

Att hon stängde balkongdörren var ingen grej i sig, men en betydligt mer väsentlig grej än avståndet det är mellan våra respektive lägenheter.

Farfar stod nämligen ute på balkongen och rökte.

Jag sade till dottern att "nu får farfar stå där ute inatt, vi vinkar till honom när vi går hem" och det gick hon genast med på och glömde helt bort att hon var sugen på saft.

Glatt sprang hon ner för trappen samtidigt som hon drog på sig cykelhjälmen, vinkade till farfar och cyklade hemåt med mig springande efter.

Jag hoppas att farmor såg min blinkning med ena ögat och förstod att hon skulle släppa in farfar från balkongen igen så snart vi var utom synhåll. Annars står han väl kvar där ute än imorgon eftermiddag när vi ska dit på middag!

När jag byter däck vill jag ha lågt pris, inte service

För några dagar sedan fick jag punktering på höger bakdäck och eftersom jag inte kör så mycket sitter fortfarande reservdäcket på.

Efter att jag inspekterat samtliga däck på bilen insåg jag att jag behöver byta även det vänstra bakdäcket (däcken på framhjulen är relativt nya).

I morse var jag in på OKQ8 för att köpa frukost på vägen till jobbet. Då passade jag på att fråga killen i kassan om han känner till någon billig däckfirma här i stan.
Hans svar:
 -Kolla med däckfirman längst ner på Storgatan. De har bra service.
Jag frågade då:
 -Men är de billiga då?
 -Jag tror det. Men de har bra service.
 -Jag skiter i servicen, bara det är billigt. Vet du någon BILLIG däckfirma här i stan?
 -Men testa den på Storgatan, de har bra service.

Ska det vara så svårt att förstå en enkel fråga? Jag ger blanka F-A-N i servicen, jag vill handla BILLIGT, inte någon som gör i ordning och serverar min frukost!

Så du, killen i kassan på OKQ8 - skit ner dig. Du är billig, men serviceminded vill jag inte kalla dig!

Stress kan skapa merjobb

Igår, på jobbet, gjorde jag upptäckten att det är lönlöst att stressa. Stress skapar bara merjobb och allt tar längre tid än man tänkt sig.

Det var nämligen så att jag hade just ätit lunch och ett akut jobb dök upp. För att komma iväg så snabbt som möjligt så försökte jag skynda mig att duka undan åtminstone kylvarorna.

I detta hastiga och uppstressade moment så fastnade jag med en flik i nederdelen av skjortan innanför kylskåpsdörren, utan att jag märkte det, och när jag skulle vända mig om lite hastigt och rusa iväg så hörde jag ett "pjoinggg" och sedan ljudet av två skjortknappar som föll i golvet.

Det var bara att leta fram nål och tråd, som lyckligtvis fanns i en låda på kontoret, och sätta sig och sy fast dessa knappar igen innan jag kunde fortsätta mitt arbete.

Slutsatsen: Stress gör att man får mer att göra och det man egentligen ska göra tar längre tid.

Dessutom tackar jag min skapare för att vi hade syslöjd i skolan på mellanstadiet. Men det är dock 25 år sedan nu...